Om begrepp, centrala för arbetsmarknaden
TCO, Sture Nordh
Ordförande

 

 

 

1. Arbetsmarknad
Arbetsmarknaden är ju den marknad där människor erbjuder sitt arbete till arbetsgivare som behöver anställa folk. Det betyder att de viktigaste aktörerna på arbetsmarknaden, det är enskilda människor och arbetsgivare . Men de har i sin tur sina organisationer och företrädare. Och det betyder att fackliga organisationer och arbetsgivarnas organisationer också är självständiga aktörer på arbetsmarknaden och kan träffa avtal som reglerar villkoren. Till skillnad från väldigt många andra marknader så är arbetsmarknaden reglerad. Det är dels genom lagstiftning som riksdagen här hemma bestämmer - t ex att man inte får diskriminera på arbetsmarknaden beroende på ålder, etnicitet, sexuell läggning eller kön - men också den europeiska nivån, EU, bestämmer regler som påverkar arbetsmarknaden. Den har t ex maximitider för hur länge man får arbeta. Det påverkar inte bara oss här hemma, utan hela den europeiska unionen.

 

2. Arbetsliv
Arbetslivet, det brukar vi definiera som lite snävare än arbetsmarknaden definieras. När vi talar om arbetslivet, då talar vi just om livet i arbetet. D v s de villkor som styr arbetslivet, men också sånt som är vid sidan om, delvis, det egentliga arbetet. Till arbetslivet räknas alltså, inte bara det arbete jag utför hos en arbetsgivare , utan dit räknas också sånt som har anknytning till arbetslivet, t ex fort- och vidareutbildning som kan utföras någon annanstans, och även om jag tillfälligtvis är ledig, för att studera eller föräldraledighet, så är det en arbetslivsfråga. Ibland används begreppen arbetsmarknad och arbetsliv synonymt. Just definitionen av arbetsliv är inte så exakt. Så kolla gärna lite noggrannare när arbetslivsbegreppet används, ibland kanske det är hela arbetsmarknaden som avses.

 

3. Arbete
Arbete, det är ju en handling, eller om man skulle använda ett gammalt ord göromål. Och då vet vi att arbete finns av olika karaktär. Den viktigaste indelningen är ju i oavlönat arbete och avlönat arbete. Det oavlönade arbetet stöter vi på varje dag. Varje morgon när frukosten skall lagas, sen skall på eftermiddagen maten handlas, tvätten tas hand om, barnen hämtas på dagis. Ett arbete som måste utföras och som vi inte får någon ersättning för. Men det gör vi, i de flesta fall ganska gärna i familjen och vi gör det också i ideellt arbete kanske för någon förening, Amnesty, ett politiskt parti eller för den delen en facklig organisation. Men när vi talar om arbete i det här sammanhanget, då talar vi om det avlönade arbetet. Det arbete som utförs hos en arbetsgivare . För det arbetet gäller, att man genom anställningsavtalet som enskild har åtagit sig att utföra vissa uppgifter. Och de uppgifterna skall man utföra efter bästa förmåga gentemot arbetsgivaren. Inte bara när man har lust för det eller andan faller på. En del arbeten kan förstås vara begränsade i tid eller för en viss uppgift bara. Men normalt sätt är det pågående under en längre tid. Arbete innebär också att du är skyldig att genomföra det arbetsgivaren bestämmer. Inte vad som helst förstås, Och det är just därför det finns arbetsrättsliga regler och avtal. Och blir det tvister om, vad själva skyldigheten innebär att arbeta, då löses det, med din fackliga organisation och arbetsgivaren eller ytterst om det blir en tvist i domstol, i arbetsdomstol.

 

4. Reproduktion
Reproduktion, det handlar ju om möjligheten att få barn och att barn föds i vårt samhälle. Det är inte ett ansvar bara för de enskilda som skall bli föräldrar, det är ett ansvar också för arbetslivet och för samhället i stort. För om det inte föds tillräckligt många barn, då får vi ganska snart brist på arbetskraft. Får vi brist på arbetskraft, då krymper ekonomin ihop och våra drömmar om bra löner, pensioner och välfärd krymper bort, i samma takt. Vi måste ha ett arbetsliv som respekterar att kvinnor och män, mammor och pappor har ansvar för sina barn, som är ovillkorliga, vid sidan om jobbet. Det betyder ju att man inte kan jobba hur mycket som helst. Det innebär att man nu och då måste vara hemma för att ta hand om snorigt barn. Vi behöver ett föräldravänligt arbetsliv. Men vi behöver också samhällsinstitutioner; föräldraförsäkring som på lika villkor ger mammor och pappor möjlighet att vara med och ta hand om barnen under den första tiden. Vi behöver en förskola av bra kvalité för barnens utveckling, så att mammor och pappor på lika villkor kan delta i arbetslivet, tjäna sina pengar, vara med i produktionen och därmed också öka välfärden.

 

5. Jämställdhetslagen

Jämställdhetslagen är en bra och viktig lagstiftning. Det den handlar om är att ingen skall få bli diskriminerad i arbetslivet beroende på kön. Det är en mänsklig rättighet att inte bli diskriminerad och därför är det viktigt att det stadfästs just i en lag. På många andra områden då det gäller löner, semestrar, pensioner, ledighets regler så har vi förhandlat fram fackliga avtal som kan se olika ut i olika sektorer. Men när det gäller att inte diskrimineras, då finns det ingen förhandlingsmån, det får inte förekomma diskriminering i arbetslivet. Så enkelt är det. Därför behöver vi en lag. Men vi behöver också en JämO som är aktiv och driver jämställdhetsarbetet. Som påverkar opinionen och visar på det som är systematiska brister, fortfarande, men också har kraft att driva processer när det är nödvändigt. JämO företräder också de som inte är med i fackliga organisationer, i den här typen av tvister och vi har ett nära samarbete med JämO. För vår roll, som facklig organisation, det är ju just att driva på att träffa avtal som tar bort diskrimineringen där den förekommer. Och driva på de arbetsgivare, där det visar sig att det finns löneskillnader som bara beror på kön, som är omotiverade och som kanske beror på gamla fördomar. Vi behöver en stark jämställdhetslagstiftning, som den vi har, och som innebär en skyldighet till aktiva åtgärder. Alltså, det duger inte, med att bara konstatera att vi har brister på den här arbetsplatsen, den innebär också en skyldighet för arbetsgivaren att ta itu med dem. På det sättet blir samspelen mellan, facken, JämO, på en stark lagstiftning, möjligheten att komma tillrätta med den lönediskriminering, den utvecklingsdiskriminering - alltså att kvinnor har sämre förutsättningar till avancemang - som fortfarande finns i arbetslivet, i grunden en fråga om lika rättigheter.