Land skall med lag byggas – men hur spreds lagarna?
Carl Gustaf Spangenberg Universitetslektor i rättshistoria, Uppsala Universitet

1. Lag och rätt som medeltida bildprogram
För inte så länge sedan så var det kyrkan som var den viktigaste förmedlaren av kunskaper om lagar och normer i vårt samhälle. Långt in på nittonhundratalet så upplästes eller kungjordes, faktiskt från predikstolen nya lagar som också anslogs på församlingens anslagstavla. På pastorsexpeditionen kunde besökarna bläddra i det senaste numret av svensk författningssamling, den officiella utgåvan av svensk lagstiftning. Enligt kyrkan kom lagen ursprungligen från Gud. Och på väggmålningarna i det medeltida svenska kyrkorummet kunde även den som inte var läskunnig, se hur de tio buden överlämnades på stentavlor till Moses på Sinai berg. Där fanns också färgstarka och realistiska illustrationer till de olika buden om mord, stöld och förtal och så vidare. Även de yttersta konsekvenserna för den som bröt mot de olika buden framgick tydligt i dessa kyrkomålningar. I domarsätet satt Gud själv och på förbrytarna väntade helvetets alla fasor. Men för de laglydiga stod paradisets port öppen. Gott och ont, dödsynder och kardinalsdygder, brott och straff, lag och rätt. Det var tydliga motiv och budskap i de medeltida kyrkomålningarna. Och naturligtvis också i den kyrkliga förkunnelsen och undervisningen.

2. De första lagböckerna på svenska
Det var även kyrkan som i Sverige tog initiativ till den första samlade lagstiftningen i bokform, de medeltida landskapslagarna. ”Land ska med lag byggas och inte med våld”, det var den kyrkliga parollen för detta lagstiftnings- projekt. Och trots att latinet var de rättslärdas språk, så skrevs landskapslagarna på folkspråket, på svenska. Lagen skulle nämligen vara stiftad ”allt folket till ledning, både rika och fattiga”, som det stod i förordet till Upplandslagen från 1296. Landskapslagarna och deras efterföljare, Magnus Erikssons landslag från mitten av 1300–talet, var skrivna för hand på pergament. De var exklusiva böcker, få hade råd att förvärva dem. Kanske fanns det bara en lagbok vid varje domstol, om ens det. Hur spreds då kunskapen om innehållet i dessa gamla medeltida lagar? En väg ut till folket var de offentliga, lokala domstolsförhandlingarna. Vid tinget lästes lagarna upp för bygdens folk och inte minst nämndemännen, de tolv bönderna från häradet som ingick i domstolen fick på det viset närmare kunskap om lagen. Och det var lagkunskaper som de i sin tur spred vidare i lokalsamhället.

3. Lagboken som tryckt bok
Det dröjde länge innan de medeltida svenska lagarna ersattes med en ny lag. Först 1734 antog riksdagen den lag som vi fortfarande officiellt har kvar, Sveriges rikes lag, indelad i olika balkar. Flertalet av dem idag är förstås utbytta mot nya balkar. 1734 års lag är den första lag i världen som antagits av en riksdag. I det här fallet de fyra stånden, adeln, prästerna, borgarna och bönderna. Lagförslaget hade stötts och blötts under lång tid, i riksdagen och dess utskott. Men också på Stockholms caféer och vid sockenstämmorna ute i landet, hade diskussionens vågor gått höga om olika delar av lagförslaget. Säkert bidrog denna diskussion till att sprida kunskap om lagen och att förankra den i det allmänna rättsmedvetandet. Till skillnad mot de medeltida lagarna som spreds i dyra handskrifter, så trycktes 1734 års lag dessutom i ständigt nya upplagor och så fortfarande idag. Trycktekniken gjorde det praktiskt och ekonomiskt möjligt, om inte för alla, så i alla fall för betydligt fler, att köpa lagboken och använda den hemma för husbehov.

4. Lagen som rättsäkerhetsgaranti
Med franska revolutionen och upplysningen blev lagboken som folkbok ett viktigt ideal. Den franska civilrättslagen från 1804 skrevs därför på ett lättfattligt sätt och trycktes i ett behändigt pocketformat. Lagen skulle alltså vara till för den enskilde medborgaren. Genom lagboken skulle medborgarna kunna se och göra gällande sina rättigheter. Lagen skulle också skapa förutsägbarhet och rättsäkerhet och lagen skulle inte minst vara ett skydd mot maktens och mot domstolarnas godtycke. Detta är också de ideal som präglar den nu gällande svenska regeringsformen, en av våra grundlagar. Där slås fast att den offentliga makten skall utövas under lagarna och att alla ska vara lika inför lagen. Att maktutövning ska ske genom lagstiftning, har blivit en av de västerländska rättstatens viktigaste principer. Dessutom ska lagarna vara demokratiskt förankrade.

5. Vem sprider kunskaper om lag och rätt
I det moderna samhället skapar denna lagbundenhet vissa problem. I takt med samhällsutvecklingen har lagstiftningen blivit allt mer omfattande och allt mer komplicerad. Frågan är därför hur man idag kan sprida kunskap om alla dessa lagar så att människor i allmänhet får kännedom om dem. Och dessutom, hur skriver man lagar som vanliga människor och inte bara juristerna kan begripa? Ända fram till vår egen tid, så var det alltså kyrkan som i bildspråk, symboler och undervisning, förmedlade de grundläggande moraliska värderingar och normer som kom till uttryck i den svenska lagstiftningen. Men vem informerar och utbildar idag medborgaren om de lagar som bär upp vårt samhälle och som var och en i princip måste känna till? Ja hur formas man i vårt moderna samhälle till en medveten medborgare med kunskaper om sina lagliga rättigheter och skyldigheter? Vems uppgift och ansvar är detta, familjens, skolans, myndigheternas, massmedias, individen själv eller alla dessa aktörer tillsammans? Det är kanske en fråga som är värd att fundera på.