Särbehandling för att uppnå sann jämställdhet

Centrala mänskliga förmågor

Martha Nussbaum, Professor i lag och etik, The University of Chicago

 

 

 

Särbehandling för att uppnå sann jämställdhet:

1. Särbehandling för att uppnå sann jämställdhet
Alla moderna samhällen är överens om att kvinnor är jämställda. Men frågan är vad det verkligen innebär att förverkliga den jämställdheten. Jag tror att vi ofta faller tillbaka i tankemönster som inte främjar saken. Till exempel så tror vi nog ofta att om vi behandlar män och kvinnor på exakt samma sätt, så räcker det för att uppnå jämställdhet . Jag skulle hellre vilja ställa frågan: Vad kan kvinnor göra och vara? Vilka förmågor har de? ”Förmåga” (capability) är ett internationellt använt diskussionsbegrepp. Kan kvinnor verkligen utföra samma politiska, sociala och ekonomiska funktioner som män? Om inte, måste vi behandla kvinnor på ett annat sätt, för att göra det möjligt att uppnå sann jämställdhet i fråga om förmåga.

 

2. Sexuella trakasserier / graviditet
Kvinnor blir till exempel utsatta för sexuella trakasserier på sina arbetsplatser. Män utsätts mycket mer sällan för sexuella trakasserier . Behandlar vi kvinnor och män på samma sätt, innebär det troligen att vi inte gör ett dugg åt problemet med sexuella trakasserier . Men en fungerande jämställdhetslagstiftning skulle rikta in sig på problemet, eftersom det i hög grad påverkar kvinnors förmågor, deras arbetsinsatser, deras fysiska och känslomässiga hälsa, samt en rad andra saker, som t.ex. deras politiska deltagande i samhället. Ett samhälle som verkligen strävar efter jämställdhet måste behandla kvinnor annorlunda, och erkänna problemet med snedvriden maktfördelning mellan kvinnor och män på arbetsplatserna, eftersom det hindrar kvinnor från att uppnå sina fulla och jämställda förmågor. Vi kan ta ett annat problem, lagarna kring graviditet. I USA sa man att kvinnor inte behövde några hälsoförmåner under en graviditet eftersom män inte fick det för graviditeter. Nu blir ju naturligtvis inte män gravida, så det var ett dumt sätt att se på frågan. Den fråga man borde ställa gäller kvinnors hälsa, deras förmåga att arbeta och delta i samhällsdebatten. Får kvinnor inte hälsovård under sin graviditet blir de diskriminerade, de behandlas inte som mäns jämlikar, även om män nu inte får någon hälsovård vid graviditet.

 

3. Våldtäkt
Ett exempel till: lagstiftningen kring våldtäkter. Offer för sexuellt våld får alla sina förmågor hindrade. Förmågan att få vara frisk, att delta i arbetslivet, förmågan att njuta av känslomässig och fantasifull jämställdhet , till och med förmågan att planera sina liv och göra det de vill. Det är inte bara det sexuella våldet i sig, utan rädslan för det, som hindrar kvinnors förmåga.
Jag tar det igen: Om vi verkligen ska tänka positivt på sann jämställdhet , måste vi tänka på det här särskilda problemet som kvinnor ställs inför, ett problem män inte möter alls lika ofta. Givetvis förekommer det våldtäkter på män, i fängelser och i andra, genomgående manliga miljöer. Men män blir inte våldtagna när de är ute och går på kvällarna, som kvinnor blir. Ett samhälle som vill försvara sann kvinnlig jämställdhet , måste tänka på alla dessa förmågor som hindras av rädslan för sexuellt våld och av utövat sexuellt våld. Ett sådant samhälle vidtar åtgärder för att straffa våldtäkt mycket hårt. Det låter polisen utreda våldtäkten mycket noga och som ett grovt brott, även när den skett inom äktenskapet eller i hemmet. Då får vi en viss framgång vad gäller att skydda kvinnors sanna jämställdhet.

 

4. Utbildning
Slutligen ett ämne som jag är väldigt mån om och som jag är här i Sverige för att diskutera: utbildning. Jag har arbetat mycket med kvinnogrupper i olika länder som jobbar för kvinnors lika rätt till utbildning. Återigen måste man fundera kring vilka hinder som står mellan en kvinna och tillgången till en utbildning som är helt jämställd med en mans utbildning. En väl fungerande jämställdhetslagstiftning ställer frågor om diskriminering och ojämlikhet. Kvinnors och mäns situation är inte densamma. Traditionellt sett har männen den högsta utbildningen. Kvinnor är inte lika väl representerade vid universitet och på högskolor. I stora delar av världen gäller samma snedfördelning även i grundskolan. I en tredjedel av världens länder kan 50 % av alla kvinnor varken läsa eller skriva. Ett styre som vill främja sann jämställdhet mellan kvinnor och män måste anstränga sig extra vad gäller kvinnors utbildning, med fokus på vad kvinnor verkligen kan göra och vara. Kan de verkligen studera vid universitet eller säger deras familjer att de måste ta hand om de yngre barnen? Utsätts kvinnor för ett subtilt tryck att sluta skolan och att inte studera vidare för att i stället ta hand om familjen?

 

5. Omsorg
Det leder till ett annat, närbesläktat ämne: omsorg. I nästan alla samhällen växer den åldrande delen av befolkningen, samtidigt som de rymmer i stort sett samma antal små barn. Vem sköter omsorgen om dessa människor? Till viss del står hälsovården för omsorgen. Det är ni mycket bättre på här i Sverige, än vad vi är i USA. Ändå står kvinnor för en stor del av omsorgen i hemmet, för sjuka, åldringar och givetvis för barnen. För att kvinnor ska bli helt jämställda räcker det inte med att behandla kvinnor och män lika. Vi vet till exempel att både män och kvinnor kan vara föräldralediga i Sverige. Ändå tas en överväldigande del av ledigheten ut av kvinnor. Varför? Därför att det sociala trycket är stort på kvinnor att stanna hemma och på män att jobba mycket och inte gå ner i tid. Sann jämställdhet beror på frågan: vad kan människor göra och vara? För att undanröja könsdiskriminering måste man komma åt de mer djupgående hindren, inte bara behandla män och kvinnor på samma sätt.

 

Centrala Mänskliga förmågor:

1. Centrala mänskliga förmågor
Den ansats jag har utvecklat kallar jag ”förmåge-metoden”, the capabilities approach. Enligt den är det rätta sättet att ställa upp ett ramverk, en lista över grundläggande sociala rättigheter, att inrikta sig på människors förmågor. Man måste ställa frågan: vad är människor verkligen kapabla att göra och att vara? Sedan måste man identifiera ett antal centrala områden inom vilka alla goda samhällen låter människor fungera över en viss nivå inom det specifika området.
Den här uppfattningen delar jag med ekonomen Amartya Sen, Nobelpristagare 1998 för sin forskning kring fattigdom och svält. Det Sen gjorde var en jämförande välfärdsanalys. Det rätta sättet att jämföra två samhällens välstånd är att titta på människors förmågor. Han har dock aldrig velat ställa samman en lista över de viktigaste förmågorna. Eftersom jag vill använda metoden för att utarbeta en teori om grundläggande social rättvisa, som skulle kunna utgöra basen för t.ex. grundlagstadgade rättigheter, måste jag därför ägna mig mycket mer åt en sådan listas innehåll: Vilka förmågor vill ett gott samhälle främja? Visserligen vet jag att alla sådana listor bara är schematiska och måste modifieras och förändras med tiden, men jag har försökt att identifiera tio centrala, mänskliga förmågor, som alla rättvisa samhällen på en jämlik basis garanterar sina medborgare upp till en viss, grundläggande nivå.

 

2. Punkterna 1 – 2
Först har vi livet. Att få leva ett normallångt liv, och inte dö i förtid. Det hänger ihop med den andra punkten: fysisk hälsa, att få vara fysiskt frisk. Jag menar förstås inte att samhället kan hindra folk från att dö eller att de kan se till att folk är friska. Människan har själv många chanser att påverka sin hälsa, förutom de genetiska faktorerna. Men vad gäller samhällets politiska struktur så har samhället gjort sitt. Det har lagt grunden till ett fullgott, hälsosamt liv. Den grunden skulle kunna vara ett tillräckligt bra hälsovårdssystem. Därför kan man säga - om man lever i ett samhälle som det amerikanska, som inte ger sina medborgare ett tillräckligt bra hälsovårdssystem - att det samhället inte har gett sina medborgare grundförutsättningarna för ett vanligt liv, ett värdigt, fullgott, mänskligt liv.

 

3. Punkterna 3 – 6
Den tredje punkten är kroppslig integritet. Det är en särskilt viktig punkt för kvinnor, att inte utsättas för övergrepp mot den kroppsliga integriteten. Vad kan ett samhälle göra för att skydda integriteten? Det krävs fullgod lagstiftning mot våldtäkter, sexuella trakasserier , övergrepp mot barn och våldtäkter inom äktenskapet. Samtidigt måste man se till att dessa lagar efterlevs för att kvinnor ska våga röra sig fritt i samhället, utan att hela tiden vara rädda för övergrepp mot deras kroppsliga integritet. Listan fortsätter. Jag tänker inte gå igenom alla tio punkter, men där finns bland annat utveckling av fantasi, tankar och sinnen, som omfattar yttrandefrihet, samvetsfrihet och praktisk frihet, d.v.s. att människor har rätt att välja det liv de vill. De ska kunna välja yrke och arbetsplats . Jag tar även med emotionell hälsa, vilken jag menar är grundläggande. Inget samhälle kan göra människor lyckliga, men det kan ta bort onödig och ojämlik rädsla, som att kvinnor inte vågar röra sig ute på kvällarna av rädsla för sexuellt våld. Ett samhälle kan även ge medborgarna kanaler genom vilka de kan protestera och uttrycka rättmätig ilska, även det en del av den emotionella hälsan.

 

4. Punkterna 7 – 10
Sedan har vi mänskliga förhållanden. Det finns många olika slags förhållanden som ett bra samhälle gynnar. Människor ska kunna ha bra familjeförhållanden, bland annat genom en jämlik grund för äktenskapet. Det gäller även par av samma kön, vilka behandlas mycket orättvist i USA. Det handlar även om politiska förhållanden. Att ha förhållanden till andra medborgare grundade på ömsesidig respekt och jämlikhet. Just det måste många samhällen fundera ganska mycket på, särskilt de med nya invandrargrupper eller minoriteter som kanske inte erkänns som jämlika av alla. Ett gott samhälle måste tydligt visa att det främjar förhållanden som baseras på respekt och jämlikhet. Vidare tar jag upp främjandet av lek och rekreation. Ett av de största problemen i USA är arbetsbördan. Oftast arbetar båda föräldrarna, samtidigt som de har det fulla ansvaret för barnen. Samhället gör inte mycket åt barnomsorgen eller äldrevården. Folk arbetar alldeles för mycket, de har ingen tid för lek, de kan inte uttrycka sig genom någon fritidssysselsättning. Ett gott samhälle borde tänka även på det. Jag tar också upp kontrollen över vår fysiska miljö, hur äganderätten ser ut i ett gott samhälle, förhållandet till naturen och till andra djur. Även det är en viktig del av det goda samhället.

 

5. Vad ansatsen om centrala mänskliga förmågor innebär
Nu vet ni lite mer om vad jag tar upp. På senare tid har jag även diskuterat hur detta ramverk kan tillämpas på situationen för människor med mentala och fysiska handikapp. De behandlas ofta med förakt och nonchalans, de tillåts inte att utveckla sina förmågor, inte ens när det gäller att kunna ta sig från en plats till en annan. Här är en av ansatsen om centrala mänskliga förmågors fördelar. I stället för att behandla alla lika, ska man göra det som krävs för att just den här personen ska nå samma nivå som alla andra. För handikappade personer innebär detta en högt specialiserad uppmärksamhet på deras behov. Saker som rullstolsramper i hus och rullstolsanpassade bussar. Ta t.ex. toaletten här utanför. Den är handikappanpassad, och därför tillgänglig för handikappade personer. Sammantaget visar det här vad ansatsen om centrala mänskliga förmågor kan göra. Den kan motivera till särbehandling av en person, beroende på de hinder just den personen möter. Det ansatsen säger är alla ska kunna vara jämlika med alla andra. Och att vi därför ska ta bort de ojämlika hinder vi möter.