Lagars Verkningar
Håkan Hydén
Professor, Rättsociologi, Lunds Universitet.

 


 

1. En lag är aldrig starkare än den norm som ligger under den
För att förstå hur en lag fungerar måste man ha kunskap om den eller de normer som ligger bakom lagen. En lag är nämligen aldrig starkare än den norm som ligger under den. Och det gör att det blir viktigt för oss att försöka förstå vad vi har för normer i samhället och hur de är uppbyggda. Det finns egentligen tre typer av normer. En typ har sin källa hos individen, hos en själv och det kan vi kalla för moralnormer. Det är dem vi lär oss under vår uppväxt. Det är dom vi får oss itutade och som sitter i ryggmärgen, som vi inte tänker på som regel. En annan typ utav normer hänger samman med den gemenskap vi ingår i. Det är det som vi normalt sett kanske tänker på när det gäller normer. Vi har förväntningar på varandra och varandras beteenden. Och på det viset lär vi oss samhället och vi lär oss också vilka vi själva är. Och vi kan tala i det här sammanhanget om, sociala normer. En tredje kategori utav normer som är lite mer svårfångade hänger samman med de system vi har byggt upp över tid för vår behovstillfredställelse. Det låter kanske krångligare än vad det är, men om vi tänker på att vi lever i en marknadsekonomi så har det ekonomiska systemet stor betydelse, tekniken har stor betydelse, politik och byråkrati är andra sådana här system som har en viss inneboende logik som vi måste följa. Och de, enkelt uttryckt, innebär olika handlingsanvisningar för oss.

 

2. Normens tre dimensioner
En norm består egentligen utav tre dimensioner. Den första handlar om att vi vill någonting. Det är ju själva ingångsvärdet till normen, det är det som sätter igång det hela. Men det räcker inte med att vi vill någonting för att det ska uppstå en norm, utan vi måste också ha kunskap om hur vi genomför det vi vill för att det ska uppstå en norm och en handling. En annan avgörande faktor för normen är begreppet kognition, det vill säga hur vi uppfattar omvärlden. Det är många gånger avgörande för normens innehåll. Hur vi uppfattar de människor vi möter eller den situation vi befinner oss i. De här två dimensionerna, vilja och kunskap och kognition, de kan ju hänföras till den enskilde individen. Det är någonting som jag har, eller inte har. Men det finns också en tredje dimension som stökar till det i de här sammanhangen och det handlar om att vi måste också ha de faktiska möjligheterna att genomföra det vi vill. Finns inte de faktiska möjligheterna som inte jag själv råder över utan som är hänförda till en omgivning som jag uppträder i, finns inte de faktiska möjligheterna så uppstår inte en norm och en handling. I vår tid bestäms de faktiska möjligheterna i mycket hög utsträckning utav de system vi lever i. De system vi har skapat för vår behovs tillfredställelse. Det är system som marknadsekonomi, representativ demokrati, byråkrati, tekniska system utav olika slag. Och de här systemen, de ställer krav på oss att handla i enlighet med själva systemets uppbyggnad och där är vi så att säga underkastade systemen och vår vilja och möjligheter till att utveckla kunskap blir givet systemet begränsade. Ska vi ändra systemet, så måste vi förstärka viljan och ändra på kunskapen.

 

3. Relationen mellan normer och lagar
Hur förhåller sig då normer till lagar? Ja lagar är egentligen inget annat än normer som har upphöjts till lag. Genom att normen blir till lag så förstärks normen. Den kommer att tas omhand utav rättsmaskineriet och få sitt skydd och sitt upprätthållande stärkt genom rättsmaskineriet. Lagar är politikernas instrument att påverka samhället. Man kan därför säga att lagar är en form utav standardiserad politik. Det är någonting som jurister, domstolar och myndigheter och andra ska upprätthålla och vidareföra den politik som är beslutad om i demokratisk ordning. Men myndigheterna och domstolarna ska själva egentligen inte tillföra så mycket annat än att just tillämpa lagen.

 

4. Lagar stärker befintliga normer
De flesta lagar handlar om att förstärka och stadfästa, stabilisera normer som redan finns i samhället. De viktigaste lagarna vi har handlar ju om att sätta upp gränser för samhället, vad som är tillåtet och vad som är otillåtet. Straffrätten innehåller bestämmelser om skydd för liv och hälsa, om skydd för den personliga integriteten, om sexualbrott och annat som just handlar om att bevara samhällets gränser. Det är intressant nog att de här reglerna, de talar inte om för oss så mycket vad vi skall göra, vad vi får göra, utan de säger - du skall inte. Och därmed antyder jag det kristna arv som den här typen av regler faller tillbaka på. Det är gamla normer med mycket gamla anor. Och en annan intressant omständighet är ju att när vi tänker på de här reglerna, lagarna, så följer vi ju dem inte primärt på grund av att de är omgärdade utav straff. Utan just för att de är en del utav det normsystem, de normer vi har blivit inpräntade med, från barnsben och framåt.

 

5. Lagar kan också påverka och förändra befintliga normer - exemplet barnaga
Vad som händer när normer blir till lagar är också att de kopplas till en sanktion, till någon form utav påföljd. Och det är alltså ett viktigt stöd för normen när den blir en del utav rättsmaskineriet eller lagstiftningen. Men det finns också lagar som gör anspråk på att påverka befintliga normer och i det sammanhanget så är det inte bara straff och piskan som blir viktig, utan också moroten. Hur vi kan alltså stimulera fram ett annat beteende, än annan norm, än den som är gängse i samhället. jämställdhetslagen är ett exempel på detta. Men jag vill kanske i första hand nämna de två exempel man brukar peka på som framgångsrika exempel på lagstiftning som har kunnat påverka och förändra normer i samhället. Och jag tänker då på införandet av förbudet mot barnaga 1979 och bilbälteslagen som kom i början av 1980 – talet. Förbudet mot barnaga där hade vi en undersökning i mitten på 60 – talet som sa att ungefär 53 procent tyckte att det var ok med barnaga. Några decennier senare vet vi, i mitten på 90 – talet, att då var alltså den absoluta majoriteten, 91 procent, mot barnaga. Här har vi alltså ett exempel på en kraftig förskjutning i normen som man då hänför till lagstiftningens betydelse.

 

6. Lagar kan också påverka och förändra befintliga normer - exemplet bilbälteslagen
När det gäller bilbälteslagen så vet vi att när kravet på bilbälte infördes i början på 1980 – talet, så var det motstridiga opinioner som gjorde sig gällande. I slutet på 1990-talet så vet vi samtidigt att Sverige toppar Europaligan när det gäller användningen utav bilbälte, storleksordningen 83 procent i tätorten och 93 procent på motorväg. Och det är också ett exempel på en företeelse där lagstiftningen i sig har haft en stor betydelse. Nu kan det vara på det viset att det ibland krävs att man vidtar särskilda åtgärder, särskilda stöd, inför stödjande åtgärder för att lagstiftningen ska få effekt. Och här finns det anledning att peka på bestämmelserna till exempel i jämställdhetslagen , om aktiva jämställdhetsåtgärder, där arbetsgivare åläggs att vidta olika åtgärder.

 

7. Lagens påverkan genom kunskapsproduktion - exemplet jämställdhetslagen
När jag talade om normer så nämnde jag att kunskap är en viktig ingrediens i normen. Ser vi till jämställdhetslagen så har de här bestämmelserna om jämställdhetsplan , handlingsplan, aktiva jämställdhetsåtgärder utav olika slag, just till syfte att öka kunskapen om jämställdhetsfrågorna, vad de egentligen innebär och det här är en mycket viktig ingrediens för att stärka normerna kring jämställdhet ute på arbetsplatserna.

 

8. Konkurrerande normer - exemplet lika lön
Jag har pratat om normer som om det finns en norm men i praktiken så är det naturligtvis ofta så att det finns konkurrerande normer, flera normer, som tävlar om utrymmet. Låt mej exemplifiera från jämställdhetsområdet. Kravet på lika lön, viktig princip, viktig norm. I praktiken är det inte som vi vet alltid på det viset. Och frågan är då, vad kan jämställdhetslagen göra åt detta. Det är en av de principiella strider som har utkämpats över åren som jämställdhetslagen har funnits. Vad kan jämställdhetsombudsmannen göra för att förbättra situationen här, i det enskilda fallet och rent principiellt. Här finns ett motstånd, här finns en konkurrerande systemnorm som dessutom omfattas utav både arbetsgivare och i stor utsträckning av arbetstagarnas fackliga organisationer, nämligen att löner bestäms inte genom lagar, utan genom fackliga förhandlingar mellan parterna. Och denna normen har ju hitintills visat sig vara så stark att den tränger ut jämställdhetslagen . Det är för övrigt också ett exempel på hur könsmakt trängs tillbaka till förmån för klassmakt och fördelningsfrågor. De är viktigare på det här viset.

 

9 . Könsmaktskillnader kräver kompensatoriska åtgärder genom lag
Det jag nyss sagt, kan ju delvis ses som ett exempel på könsmaktskillnader, det är det vi brukar tala om i de termerna. Och könsmaktskillnader bygger ju just på att det finns systemnormer, som mer eller mindre då systematiskt diskriminerar det ena könet, oftast kvinnan. Och det kräver kompensatoriska åtgärder, aktiva jämställdhetsåtgärder av den typ som vi har i jämställdhetslagen.

 

10. Jämställdhetslagen gäller bara på jobbet, inte i hemmet
Det finns anledning att peka på att jämställdhetslagen riktar sig till arbetslivets förhållanden och inte till privatlivet. Beror det på att politikerna i första hand uppfattar könsskillnader som hänförliga just till arbetslivet eller kan det förklaras på annat sätt. Ja det är inte så lätt kanske att använda lagstiftningen för att påverka privatlivets förhållanden. Det finns en slags gräns, integritetsgräns här mellan stat och medborgare, som kan vara svår att forcera. Visst finns det enstaka exempel på att lagstiftaren går in och påverkar även privatlivets förhållanden. Jag tänker på bestämmelser om våldtäkt som för inte allt för länge sedan inte kunde angripas när det ägde rum inom hemmets fyra väggar. Det finns bestämmelser om vårdnadstvister i andra sammanhang som också riktar sig och går in i privatlivets förhållanden. Men då handlar det om barnets bästa som utgångspunkt. Men just jämställdheten den stannar vid, höll jag på att säga, fabriksporten, den hör till arbetslivets förhållanden.

Det innebär att kampen mellan män och kvinnor om jämställdhet , sist och slutligen får föras inom hemmets fyra väggar. Så har det naturligtvis alltid varit och det har haft återverkningar till exempel på införandet utav jämställdhetslagen i arbetslivet. Som i sin tur har påverkat förhållandena i privatlivet. Vi kan här alltså se en växelverkan, en normbildningsprocess på olika nivåer, där jämställdhetslagen har en viktig roll att spela.

 

11. Ju större avstånd mellan lag och norm, desto högre kostnader för genomdrivande av lagen
Ju större avståndet är mellan en lag och en norm, desto mer kostar det att försöka påverka normen i riktning mot lagen. Det krävs ofta särskilda insatser för att man ska få de här att gå samman. Det räcker inte bara med att införa lagen utan man måste också inrätta myndigheter av olika slag som ska då propagera, driva processer och annat. jämställdhetsombudsmannen är ju ett typexempel på detta, tillsammans med konsumentombudsmän, naturvårdsverk och vad det nu kan vara, som har till uppgift att just delta i en sån här förändringsprocess. Men det är viktigt att veta det att det kostar både pengar och resurser att genomföra en sån här operation, att få lag och norm att överensstämma med varandra.